Efter en dag på stranden...

... kom jag hem och friden var total. Emma låg och solade i vardagsrummet.

Esther låg raklång i min säng och sov, trots att magen synligt bubblade runt.

Ellis hoppade på dörrhandtaget. Därefter lade han sig på tidningen jag tänkte läsa. När jag startade datorn så lade även han sig i Esthers närhet och somnade.

Mekat BB!

Det är ju inte KK Östra, direkt men det får funka...

Esther var inte OVILLIG att gå in...

men det var något annat i vägen...

Mekat med hemsidan...

Nu har jag mekat med hemsidan. Jag är tacksam om du vill ta en titt!
http://www.zeitgeist.cybersite.se

Livsstilsförändringar

Så här ser en ungefärlig burmahög ut. Fast i vanliga fall ingår tre huvuden i konceptet.
Så här ser en preggoburmahög ut. Tre huvuden ingår INTE i konceptet, ty Emma svär sig fri från besvärliga fruntimmer i grossess.

Dagen efter midsommar

Det kan tänkas tjatigt, men här kommer ytterligare en magbild!Lägg märke till att hon faktiskt har lite midja! Inte tillräckligt för att kunna vinna tävlingen Ms Beach 2009 - men fet, det är hon inte!

Hon rör sig som en anka, men en tämligen alert anka. Ikväll har vi lekt med snöre och hon är minsann lika snabb som vanligt. Hon undviker hoppen, dock.

Favoritposen när hon sover är att hon sträcker ut sig i full längd. Baktassarna bak, framtassarna fram och en jättemage på mitten. Jag har inte lyckats föreviga detta, för så fort hon märker att man själv är vaken och rör på sig så går hon upp. I hopp om mat, antar jag. Idag fick hon äta en massa rå köttfärs, för det var ju trots allt midsommar igår...

Maken tror att det är två ungar. Jag satsar en tia på att det är fyra. Om två veckor får vi se...

Fått sparken!

Jag vet att jag sade att jag omedelbart skulle rapportera eventuella aktiviteter i Esthers mage, men så blev det inte... Så jag får köra en liten resumé över de senaste dygnen.

I förrgår, tror jag det var, så kom Esther lunkandes ut i köket. På hennes vänstra flank stod det upp en tufs hår och jag trodde att hon och Ellis måhända hade lekt lite och hon hade blivit lite rufsig, alternativt att hon legat och sovit i någon saftfläck eller matfläck som min son lämnat efter sig.

"Men Gumman" sade jag, "Hur ser du UT egentligen" och skulle klappa tofsen tillrätta.

Det var ingen tofs. Det var en unge som lagt sig på högkant. Tro sjutton att den vaggande madamen såg så moloken ut!

Samma kväll låg hon i mitt knä och jag kände de små röra sig därinne.

Det märks att det börjar bli smått obekvämt för henne, för hon lägger sig i de mest osannolika positioner när hon skall sova. Hon känner inte något särskilt för att hoppa upp på ställen hon annars gärna vistas på. Vidare vill hon ligga blick stilla på natten och gärna under mitt täcke. Jag känner en viss tillfredsställelse över att hon nu, när hon är i extra behov av stöd och kärlek vänder sig till mig och inte som vanligt till min make. Ett litet skadeglatt "hahaha" kommer över mig när det visar sig att hon ju EGENTLIGEN alltid TYCKT MEST OM MIG, men visar det nu.

Två och en halv vecka kvar nu, bara...

Här visas inte bara Esthers allt rundare mage upp, utan även mina trasiga älgstrumpor!

...och det börjar synas...

Dagsaktualiteter

Jag har tagit nya kort på Esthers mage. Hennes mage växer tamejtusan för var dag som går nu.

Fast det syntes inte när jag tog kort på det. DÄREMOT stod Emma brevid. Jag kan inte låta bli att lägga in en magbild på henne. Jag menar inte att skryta om min överviktiga katt, ej heller att håna en medelålders kattkvinna för hennes rondör, men det är onekligen lite lustigt.

Kullen beräknas ju till den 5 juli. Esther torde alltså gå in i sjunde veckan nu. Den magiska och oh, så kritiska veckan. Moderkakan skall alltså i vilken sekund som helst ta över progesteronproduktionen från äggstockarna och de små ungarna kommer på så sätt att behöva ta sina första stapplande steg mot självständighet. Det här bytet innebär också en liten risk för spontanabort. Vilket naturligtvis fyller mig med oro, eftersom jag till min person är något av en hönsmamma.

Något annat som också bör ske vilken dag som helst är att jag skall känna de små liven sparka om därinne. Ännu har jag inte känt det - men var så säker. Dagen det sker så kommer jag ingalunda kunna tiga om det!

Möte i Borås

Idag har jag spenderat dagen i Borås på SVERAK-möte. Kanske var det för att vi inte hade så JÄTTEMYCKET handlingar att gå igenom som gjorde att vi satt och diskuterade katthållning på allvar. Det vi hade att gå igenom var nämligen till ganska stor del inriktade på just det. Och det var jätteintressanta diskussioner!

Ett superprojekt har avslutats. ID-registret är klart! Det är till skillnad från Kennelklubbens variant helt gratis, OCH (nu kommer en riktigt, riktigt bra grej) om SVERAK har idnumret så behöver man inte göra någonting för att vara med! (Förutom att anmäla om katten bytt ägare, vill säga...).

Alla får registrera sina katter, det finns alltså inga krav på att man skall vara medlem i någon SVERAK-ansluten klubb. Ett STRÅLANDE initiativ som definitivt är till gagn för kattägare! Så - om du har någon katt som är idmärkt så se för jössenamn till att vara med i registret!

Och eftersom jag tycker att det är en sådan fantastisk sak så var jag ju tvungen att progga lite för det. Läs mer här!

Preggobilder

Den vandrande vålnaden vägrar vara still. Att föreviga hennes välsignade tillstånd är därför nästintill en omöjlig uppgift. Efter mycket möda och stort besvär lyckades jag dock i alla fall få mer än en svart eller brun skugga på linsen.

Här ser man en tydlig mage. Man SKULLE kunna argumentera för att hon bara lagt på sig av all mat hon sätter i sig. Måhända äter hon för åtta och har gått upp därefter, men nog kan man väl ana en liten preggo-mage?

Här tycker jag, personligen, att det kör ihop sig lite. Visst har hon fått en något vidare profil uppifrån, men hon är ju inte närmelsevis lika bred som låt säga... Emma är. Men en liiiiiten, liiiiten utbuktning skönjer ni väl? Det gör jag.

Flygande tunna, eller vad?

Lilla gumman satt med ryggen emot mig nyss. Det är inte lilla gumman längre. Hon ser ut som en ladugårdsväg.

Men hon har geist, det har hon, hon hoppar och springer och flyger som vanligt. Hon gossar mer än vanligt, pratar mer än vanligt och äter mer än vanligt, men mage - det börjar hon få.

Eftersom det blev som det blev i vintras så fyller det mig naturligtvis med lättnad. Ju fler kattungar, desto bättre förlossning.