torsdag 29 januari 2009

Belamrad

Nu när Zorro är ute ur vårt liv, eller i vart fall ute ur vår lägenhet, så tycker katterna att allt skall återgå till det normala.

Så inatt sov alla tre på mig. Dessutom är sonen sjuk och hostig, så han sov också hos mig. Jag är sjuk och hostig, så jag kunde inte sova.

Man kan gnälla över mycket i livet. Förlorad sömn, bland annat. Men när man ligger där, med en katt i ansiktet, en på magen och en på låret så är man ändå väldigt, väldigt lyckligt lottad.

tisdag 27 januari 2009

Han har lämnat oss!

Och inte bara oss - utan även sina ofödda barn.

I morse åkte fadern till sjukhuset och fick lokalbedövning. Nu är han ej längre man.

Han kommer inte heller tillbaks hit, utan är nu i ägarnas ömma omvårdnad igen.

Jag saknar honom, lite, i alla fall. Det innebär dock att min son nu åter får ett eget rum och att jag slipper snubbla över massa leksaker hela tiden.

måndag 26 januari 2009

Att vara ansvarsfull...

...om man är ansvarsfull tecknar man naturligtvis en avelsförsäkring. Det kostar inte så mycket, hundraelva kronor, närmare bestämt, och då ingår doldafelförsäkring på ungarna.

Jag har vetat att jag måste ringa till Agria hur länge som helst. Men jag har haft massor att göra. Massor att tänka på. Och, som lök på laxen, grädde på moset, så är jag ju FORTFARANDE inte säker på att allt är på riktigt. (Eller - jo, det är jag nog. Jag vill bara inte ropa hej och allt det där. Maken påstår att hon ser ut som en gravid ko. Det har han rätt i, men å andra sidan är hennes matintag fullkomligt häpnadsväckande!)

Men idag så gjorde jag det, i alla fall. Och som vanligt när jag har med Agria att göra är jag impad av hur trevliga de är. Och hur tjänstvilliga de är. Jag har i och för sig aldrig haft något annat försäkringsbolag än Agria, kanske är alla likadana, men jag GILLAR Agria! (Och nej - jag får inte betalt)

Hur tjänstvilliga de än är så kvarstår det faktum att det är tjugi dagars karens på försäkringen. Det är den 26 januari. Räkna, räkna... Chansen är ganska stor att Esther är oförsäkrad dagen för förlossning.

Det var inte smart gjort. Inte alls. Men jag daskade till med 111 kronor i alla fall. Bättre sent än aldrig!

söndag 25 januari 2009

Kalk och fett

När katter är preggo skall de äta extra mycket. Nyttigt. De får inte bli feta för då kan det bli svårt för dem att föda.

Men kalk skall de ha. Och fett.

Kalk och olja, säger vissa, förhindrar flat chest. Min åsikt är att gener förhindrar flat chest och att det måhända är så att kalk och olja ser till att även de med anlag för flat chest kan överleva. Men jag anser inte att det är särskilt lyckat att avla på katter med anlag för flat chest. Jag hoppas, vid min gud, att det inte finns några anlag för flat chest hos Esther eller Zorro. Jag har inte lyckats hitta några anlagsbärare hos någon av dem, men man skall inte ropa hej. Allt kan hända. Det är som sagt MIN övertygelse att flat chest är ärftligt. Men jag har inte kommit på det själv. Se bland annat http://pawpeds.com/pawacademy/courses/genetics/flatchest_se.html och http://www.sverak.se/SVERAK/Om_SVERAK/Artiklar/genetik.pdf (s. 12).

Oavsett vilket så är det viktigt med fett och kalk när katten är preggo. Och var finns det fett och kalk?

I ost, naturligtvis.

Så jag försöker få Esther att äta ost.

Nä. Hon gillar inte ost längre.

Jag försöker få Esther att äta äggula (Nej, inte vitorna, de är inte nyttiga för katter). Proteiner är ju viktiga när man är preggo. Esther gillar inte äggulor längre.

Jag försöker få Eshter att äta Royal Kitten, för det skall vara så bra så.

Nä. Esther gillar inte torrfoder längre.

Gravida fruntimmer är inte lätta att tillfredsställa.

lördag 24 januari 2009

Barnafadern

(om det nu inte visar sig vara bara luft...)

Som jag har sagt tidigare så är han en fantastisk hankatt...

Mr S*High-Five’s Double Daim, alltså. Mannen i min Esthers liv.

Bilder och mer info finns på ägarnas sida;
http://www.kustens.com/ - gå sedan in under "kastrater" leta upp honom. (Passa på att glida runt på den sidan lite när du ändå är där inne. Det är den värd.)

Kastrater? frågar du. Om han nu är kastrat så är det ju inte så konstigt att jag tvivlar på om Esther är gravid?

Han är faktiskt inte kastrat ännu. Han är bara ämnad att bli kastrat. På tisdag ryker kulorna om allt går som ägarna vill.

Stamnamn på g

...får jag väl hoppas i vart fall. Det är betalt och det är inskickat. Och jag har letat och letat och letat på Fifes sida efter något som är snarlikt, eller i vart fall så likt att det riskerar att fallera. Men icke. Jag förstår inte varför. Det är ju det ultimata stamnamnet!

Nu får man väl bara hoppas att Kansliet i sin höghet tycker likadant och skickar ner det till Förbundet och att de tycker att det är ett ultimat namn de också. Annars måste jag klura ut ett nytt förslag. Och jag HAR inget nytt förslag! Jag har bara det här förslaget och ingen fantasi att hämta mer alster ur...

Quel bordel... Maken anser att det låter oseriöst. Det anser inte jag. Jag tycker att det ligger bra i munnen. Det är dessutom ett ganska grafiskt snyggt namn. Det är som grädde på moset namnet på en av mina absoluta favoritskivor (som jag i och för sig inte hört på nästan tio år, men ändå... Minnena av den lever kvar...) från 1999 - Christian Falk. Betydelsen är "Oj, vilken röra" alternativt "polsk riksdag" (används i Polen, sade min polske vän, men oftast då på polska. Tydligen har inte polacker samma syn på sin riksdag som vi har. Knepigt folkslag, det där...) vilket ju är en ganska bra beskrivning på hela min existens. Slutligen kan man ju liksom inte förneka att en rörelse som bedrivs för att individer skall idka sexuellt umgänge och som någon form av näringsverksamhet är just en - bordell.

lördag 17 januari 2009

Jorå, nog är hon på tjocken.

Nog.

Jag såg foton från min egen graviditet idag. När jag var en sisådär sju månader gången. Jag har själv inga foton när jag var i det stadiet. Jag var ganska gulligt gravid, där jag stod och höll världens vackraste katt som just blivit nominerad.

Och nu skall hon minsann yngla av sig!

måndag 12 januari 2009

Fet eller preggo?

Ja, det är frågan. Damen har förlorat sin slanka figur. Men det kan ju i och för sig bero på att hon drar i sig en hel burk mat per dag sedan två veckor tillbaks.

Hon vägrar låta sig lyftas eller vändas på. Hon vill inte att man klappar henne på magen. Hon vill bara buffa och knuffa. Och ligga sked med sin boyfriend.

Igår innan jag slöt mina blå (de är bruna iofs) så bestämde jag mig för att hon var på det viset. I grossess. Men så idag så mailade jag med en kompis och helt plötsligt så var jag inte ett dugg säker längre. Om en vecka vet jag säkert. Om jag inte tar katten under armen och springer upp till Erik Dahlbergsgatan och kräver ett akut ultraljud. Som att det skulle göra någon skillnad om jag får vet nu eller om en vecka...

Billig sand... I min andra blogg ondgjorde jag mig över detta otyg för ett tag sedan. I går var det dags igen. Ingen vanlig sand på Willys... Jag vet att det inte finns på Netto eller Ican runt hörnet och jag ORKADE inte gå till Konsum Avenyn. Med hänsyn till att deras utbud har blivit så otroligt klent på precis allting så anar jag att de har slutat med all sorts kattsand och bara säljer väggrus. Dyrt. Så jag valde mellan pest eller kolera. Jag har tidigare köpt Willys egna sand. Sunkdålig.

Nu var det den eller så var det Eldorados. Som var ännu billigare.

Jag valde efter plånboken. Jag tänkte att det liksom inte spelar någon roll om sanden är apkass eller sunkdålig - katterna måste ha sand och de måste ha det idag. I morgon får jag gå och köpa ny sand, tänkte jag. (Vilket jag ändå fått göra - det går OTROLIGT mycket sand just nu. Hankatten använder hur mycket som helst och den eventuellt gravida huvudpersonen kissar som om hon finge betalt för det.)

Så istället för att spendera 22 spänn på något redan prövat sparade jag fyra kronor och köpte Eldorados klumpsand.

Och - jag blev förvånad! Eldorados sand är förvisso mörk. Men den är finkornig. Den bildar de facto klumpar, visserligen inte av samma hårdhet och stadga som Pussi eller Ever Clean, men helt ok, som surrogat i alla fall.

Så, om du står där och måste köpa nödsand, var inte helt förtvivlad om det finns en påse Eldorado.

Som nödsand, endast som nödsand.

söndag 11 januari 2009

Graviditetsbesvär

Esther är cranky. Hon låter mig inte lägga henne upp och ner så jag får beundra hennes rosa tuttar.

Hon äter som en häst - mer än vanligt. Jag försöker tala om för henne, av egen erfarenhet, att hon faktiskt inte BEHÖVER äta för två (eller sex eller hur många som med lite tur nu finns där inne) men hon tittar surt på mig.

I övrigt vill hon helst umgås med barnafadern. Stackars, stackars henne. Hon vet inte att han alldeles snart skall åka hem. Det är tråkigt. Minst sagt. Ty han är så go och mysig och rolig och... lite av en favorit hos mig också.

lördag 10 januari 2009

Premiär

Med viss risk för att ta ut segern i förskott skriver jag det här.

I förrgår konstaterade jag att Esthers tuttar var oomtvistligt rosa. Det KAN vara så illa att det bara är luft, ja visst, men det kan också vara så att Esther runt den 19 - 20 februari blir mor till sin första kull!

Jag har, nästan sedan jag tingade Esther, letat efter en hane till min lilla skönhet. Efter sju sorger och åtta bedrövelser lyckades jag hitta vad jag tycker är den ultimata kandidaten - en tjusig ung man med fantastisk kropp och färg, underbar storlek och placering på öronen, otroligt fin och lång svans, ögon to die for, både vad gäller form och färg och i genkombo med Esther en ganska tilltalande blandning. Han har ett temprament som inte är av denna värld! Vänlig mot både människor och andra katter och lekfull, intelligent och gossig som få. Att pojkens ägare tillika är personer jag gillar och litar på var dessutom en bonus.

Esther - IC S*Vindhems Exclusive Attraction - är en fantastisk liten skapelse. Det är inte bara hennes yttre som gör att man älskar henne, utan även hennes personlighet. Det går inte att hitta en mer älskvärd katt!

Och nu skall dessa två förmodligen bli föräldrar...

Den här bloggen skapas för att Esther är gravid (peppar peppar) och den skall följa hennes (förhoppningsvis) växande mage och tillkomsten av kullen och även uppväxten av de (enligt de genetiska reglerna) samtligt bruna bebisarna. Eftersom jag har två katter till som jag inte har något annat forum att avhandla om så kommer den här bloggen förmodligen fungera som en uppsamlingsplats för samtliga kattrelaterade ting i mitt liv.