Idag har jag köpt en ny kamera! Nu kan jag, i vart fall i teorin, ta
fantastiska bilder på mina katter, min son, och om fyra veckor även
Esthers 69 välskapta små bebisar. Återstår att lära mig hur den funkar
OCH ha tid med i vart fall installera två skivor på min nya dator som
fortfarande inte har fått någon internetkontakt på annat sätt än genom
en glappig nätverkskabel. När det sistnämnda är gjort skall jag lägga
upp mina första stapplande försök med min nya Nikon. Skulle eg
investerat i tre par skodon, men jag får väl gå barfota ett tag
till...
tisdag 29 december 2009
söndag 27 december 2009
Kalenderkrock?
o, min je. I julklapp fick jag något av det finasre jag någonsin fått
av min käre make. Depeche-biljetter. Alldeles nyss kom jag på - det är
den 26 januari. Esther får ta mig tussan klämma fram de små på avtalat
datum, alternativt knipa igen ett dygn till, eller, om det värsta
skulle inträffa så får jag väl släpa med mig bolådan in på
Scandinavium. För jag har en date med Dave, och jag missade den förra
gången. Det kommer INTE, och jag säger INTE att hända igen.
av min käre make. Depeche-biljetter. Alldeles nyss kom jag på - det är
den 26 januari. Esther får ta mig tussan klämma fram de små på avtalat
datum, alternativt knipa igen ett dygn till, eller, om det värsta
skulle inträffa så får jag väl släpa med mig bolådan in på
Scandinavium. För jag har en date med Dave, och jag missade den förra
gången. Det kommer INTE, och jag säger INTE att hända igen.
onsdag 23 december 2009
God Jul!
Som rubriken lyder - God Jul!
Mina egna planer för julen har förändrats då min son väljer att vara kräksjuk. Fördelen med detta arrangemang är, utöver att vi slipper åka bil många mil, att jag får fira med mina pälsbollar.
Nackdelarna äro dessa:
Vi har ingen julmat.
Vi har inget julgodis.
Vi har ingen tomtekostym och min son skulle för första gången få träffa tomten. SOOOOOM jag har tjatat om detta. Hjärntvättat honom... Vad göra om jag inte hittar en tafflig tomtedräkt på stada i morgon? Jag förvarnade sonen lite milt ikväll. Jag sade att vi skulle ringa tomten och höra om han hade tid att åka BÅDE hit och till Morfar. Men att det säkert kunde bli lite tight... Schisse.
Katterna lär inte bry sig om tomten i alla fall. Undrar om de kommer att tjura över att jag inte köpt någon julklapps-Sheba till dem? Äh, hinner nog med det också i morgon,utöver inhandlandet av julegotter, köttbullar och tomtekostymer...
Idag har jag för första gången sedan första året med katterna gjort ett pepparkakshus. Det här huset lär inte stå i fler minuter än vad pepparkakshuset gjorde första året jag hade katterna, men skillnaden är att den här gången räknar jag kallt med att någon käkar upp smulorna. Och denna gången är det en riskfri konsumtion, ty jag har inte limmat med kontaktlim som jag gjorde förr utan smält socker.
Nåja. Jag går in i tomtedimma nu. Nära nog radioskugga.
GOD JUL!
Mina egna planer för julen har förändrats då min son väljer att vara kräksjuk. Fördelen med detta arrangemang är, utöver att vi slipper åka bil många mil, att jag får fira med mina pälsbollar.
Nackdelarna äro dessa:
Vi har ingen julmat.
Vi har inget julgodis.
Vi har ingen tomtekostym och min son skulle för första gången få träffa tomten. SOOOOOM jag har tjatat om detta. Hjärntvättat honom... Vad göra om jag inte hittar en tafflig tomtedräkt på stada i morgon? Jag förvarnade sonen lite milt ikväll. Jag sade att vi skulle ringa tomten och höra om han hade tid att åka BÅDE hit och till Morfar. Men att det säkert kunde bli lite tight... Schisse.
Katterna lär inte bry sig om tomten i alla fall. Undrar om de kommer att tjura över att jag inte köpt någon julklapps-Sheba till dem? Äh, hinner nog med det också i morgon,utöver inhandlandet av julegotter, köttbullar och tomtekostymer...
Idag har jag för första gången sedan första året med katterna gjort ett pepparkakshus. Det här huset lär inte stå i fler minuter än vad pepparkakshuset gjorde första året jag hade katterna, men skillnaden är att den här gången räknar jag kallt med att någon käkar upp smulorna. Och denna gången är det en riskfri konsumtion, ty jag har inte limmat med kontaktlim som jag gjorde förr utan smält socker.
Nåja. Jag går in i tomtedimma nu. Nära nog radioskugga.
GOD JUL!
söndag 20 december 2009
Julskinka
Esther är, med mer än en månad kvar till beräknad kattungeploppning, tjockare än vad hon var dagarna innan förlossningen den där gången det bara var en unge. Vilket KAAAANSKE är ett resultat av överätning, men jag tycker att det sitter nedanför revbenen på ett sätt som är omisskänligt preggo.
69 ungar. Sade jag bestämt till maken. Han tittade på mig.
6 till 9 ungar? frågade han sedan. Jag ruskade på huvudet. Nä. 69 ungar. Minst. Fast jag vet att hans version är mer vanlig i kattgraviditeter. Och det är väl möjligt. 6 till 9 ungar och så ett par burkar kattmat.
Igår kläddes julgranen. Less is more i vissa hem. Inte i vårt. Julgranen är en vulgoversion av Piff och Puffs julgran. Eller det är väl egentligen Musses, men du vet vilken jag menar. I år så braskade jag på än mer än vad jag gjorde förra året, och har ett helt klart synligt USA-tema än vad jag hade då. I år har jag vitt, rött och blått hängglitter. Röda, guldiga och blå kulor. Guldstjärnor. Och pepparkaksklubbor.
Jag har alltid haft en dragning till vulgära julgranar. Jag GILLAR vulgogranar. I min barndom drog mams och paps in typiska klena svenska granar med tillhörande spindlar och andra småkryp. Granarna luktade gran och så var de sticksiga och smala. Och så sådant där tunt fattigglitter. Och halmtomtar och några röda kulor och lite loppätna smällkarameller (och så några nya fräsha som man själv producerat på skoltid). Garntomtar. Halmhjärtan. En slinga lampor. Du fattar. En av mina första åtgärder som vuxen och oberoende quinna var att tvinga på min dåvarande en stor och pluffsig pastgran och en jäääääävla massa kulor. I glas. Målade och glittriga och omålade och glittriga och kottar och rosetter och allsköns skit. Flerfärgade lampslingor som hade blinkfunktion (den funktionen används dock inte i år) och så lite kompletterande smålampor i vitt. ( I år så är summan av lampor 112 i granen. I teorin. I praktiken funkar de vita bara 50%, så låt säga cirka 60 fungerande lampor. Några av de färgade är ju också sönder...)
Så skaffade jag katterna. Alla glaskulor åkte ut innan de åkte i golvet. En stor del av min juletid har gått åt att försöka hitta plastkulor som håller hyfsad kvalitet. På senare år har det blivit bättre. Nytillskotten i år är röda och guldiga kulor som är liksom... jag vet inte hur jag skall beskriva... De är gjorda av tråd, glittertråd. Schnygga, får jag säga. Man blir glittrig om händerna när man tar i dem, men syftet med att hänga kulor i granen är ju inte att man skall ta i dem. Förra årets chokladkottar är inte med i årets koncept, ty det är inte längre katterna som man måste beskydda granen ifrån, det är SONEN. Sonen har dessutom genom en chokladkalender upptäckt storheten i choklad, vilket gör kottkonceptet helt omöjligt. Det är tillräckligt stora besvär med att vakta kulor och glitter och glittertofsar. Känns... ovanligt. Det är ju KATTERNA som skall vara julmarodörer.
Fast skinkan är de på. Alla tre är hysteriska när skinkan kommer fram. Ellis hann ta en munsbit på den igårkväll.
Jag hade ju börjat utfodra Esther med babymat. Det ville sig inte bättre än att tjockisEllis glufsade i sig den. Vilket ju i sig är ganska märkligt eftersom han annars inte gillar torrfoder. Men vad gör väl det när det handlar om extrakaloririk mat? Nu är Esther satt på reguljär mat igen, med lite tillskott av köttfärs och äggula när jag hinner och är på gott humör. Ost får hon också så mycket hon vill ha.
En annan liten sak har slagit mig (men det kanske jag redan har skrivit om?) Den där ungen som dog... Den var ju choklad eller lila. Vet inte vilket för jag betraktade den ju inte så noga innan jag lämnade veterinärstationen i tårar, om du minns... Det innebär ju att det inte alls är så enkelt som blått och brunt i den här kullen! Det kan ju, rent teoretiskt, bli precis vad som helst! Spännande. Fast lite svårt.
Ytterligare info att delge... Om mina blogginlägg ser helt skruvade ut så är det inte jag som har tittat för långt ner i glöggkannan - det blir så när jag bloggar från mobilen, det enda sättet jag tycks få tid över i dessa dagar är att sitta med telefonen och hafsa ihop något... Utom idag, ty idag är jag lös och ledig. Jag måste uppdatera hemsidan också... Och slå in julklappar. Katterna får nada i år. De lär inte sörja.
69 ungar. Sade jag bestämt till maken. Han tittade på mig.
6 till 9 ungar? frågade han sedan. Jag ruskade på huvudet. Nä. 69 ungar. Minst. Fast jag vet att hans version är mer vanlig i kattgraviditeter. Och det är väl möjligt. 6 till 9 ungar och så ett par burkar kattmat.
Igår kläddes julgranen. Less is more i vissa hem. Inte i vårt. Julgranen är en vulgoversion av Piff och Puffs julgran. Eller det är väl egentligen Musses, men du vet vilken jag menar. I år så braskade jag på än mer än vad jag gjorde förra året, och har ett helt klart synligt USA-tema än vad jag hade då. I år har jag vitt, rött och blått hängglitter. Röda, guldiga och blå kulor. Guldstjärnor. Och pepparkaksklubbor.
Jag har alltid haft en dragning till vulgära julgranar. Jag GILLAR vulgogranar. I min barndom drog mams och paps in typiska klena svenska granar med tillhörande spindlar och andra småkryp. Granarna luktade gran och så var de sticksiga och smala. Och så sådant där tunt fattigglitter. Och halmtomtar och några röda kulor och lite loppätna smällkarameller (och så några nya fräsha som man själv producerat på skoltid). Garntomtar. Halmhjärtan. En slinga lampor. Du fattar. En av mina första åtgärder som vuxen och oberoende quinna var att tvinga på min dåvarande en stor och pluffsig pastgran och en jäääääävla massa kulor. I glas. Målade och glittriga och omålade och glittriga och kottar och rosetter och allsköns skit. Flerfärgade lampslingor som hade blinkfunktion (den funktionen används dock inte i år) och så lite kompletterande smålampor i vitt. ( I år så är summan av lampor 112 i granen. I teorin. I praktiken funkar de vita bara 50%, så låt säga cirka 60 fungerande lampor. Några av de färgade är ju också sönder...)
Så skaffade jag katterna. Alla glaskulor åkte ut innan de åkte i golvet. En stor del av min juletid har gått åt att försöka hitta plastkulor som håller hyfsad kvalitet. På senare år har det blivit bättre. Nytillskotten i år är röda och guldiga kulor som är liksom... jag vet inte hur jag skall beskriva... De är gjorda av tråd, glittertråd. Schnygga, får jag säga. Man blir glittrig om händerna när man tar i dem, men syftet med att hänga kulor i granen är ju inte att man skall ta i dem. Förra årets chokladkottar är inte med i årets koncept, ty det är inte längre katterna som man måste beskydda granen ifrån, det är SONEN. Sonen har dessutom genom en chokladkalender upptäckt storheten i choklad, vilket gör kottkonceptet helt omöjligt. Det är tillräckligt stora besvär med att vakta kulor och glitter och glittertofsar. Känns... ovanligt. Det är ju KATTERNA som skall vara julmarodörer.
Fast skinkan är de på. Alla tre är hysteriska när skinkan kommer fram. Ellis hann ta en munsbit på den igårkväll.
Jag hade ju börjat utfodra Esther med babymat. Det ville sig inte bättre än att tjockisEllis glufsade i sig den. Vilket ju i sig är ganska märkligt eftersom han annars inte gillar torrfoder. Men vad gör väl det när det handlar om extrakaloririk mat? Nu är Esther satt på reguljär mat igen, med lite tillskott av köttfärs och äggula när jag hinner och är på gott humör. Ost får hon också så mycket hon vill ha.
En annan liten sak har slagit mig (men det kanske jag redan har skrivit om?) Den där ungen som dog... Den var ju choklad eller lila. Vet inte vilket för jag betraktade den ju inte så noga innan jag lämnade veterinärstationen i tårar, om du minns... Det innebär ju att det inte alls är så enkelt som blått och brunt i den här kullen! Det kan ju, rent teoretiskt, bli precis vad som helst! Spännande. Fast lite svårt.
Ytterligare info att delge... Om mina blogginlägg ser helt skruvade ut så är det inte jag som har tittat för långt ner i glöggkannan - det blir så när jag bloggar från mobilen, det enda sättet jag tycks få tid över i dessa dagar är att sitta med telefonen och hafsa ihop något... Utom idag, ty idag är jag lös och ledig. Jag måste uppdatera hemsidan också... Och slå in julklappar. Katterna får nada i år. De lär inte sörja.
lördag 12 december 2009
The madonna with the pink boobies
Ikväll, efter en tacomiddag, efter en trevlig dag i frölunda, så vände
jag på nytt upp och ner på Pester. DET ÄR ROSA! Okej för att det rent
teoretiskt skulle kunna bero på att hon... gnuggat magen mot svinto,
men mer troligt är att min bruna prinsessa är på tjocken. Andra saker
som har hänt idag : jag köpte en spindel på utställningen. En liten
Ellisboll som utrustats med åtta små skinnflärpar. Jag anade att Ellis
skulle gilla den. Så jag köpte den. Formellt som presang till min
försummade son. Ellis ÄLSKADE den. Den har nu bara sex ben kvar och
Ellis lär ha träningsvärk i morgon. Esther också. För jag köpte nya
glitterbollar åt henne. Och dem använde vi, ganska länge.
jag på nytt upp och ner på Pester. DET ÄR ROSA! Okej för att det rent
teoretiskt skulle kunna bero på att hon... gnuggat magen mot svinto,
men mer troligt är att min bruna prinsessa är på tjocken. Andra saker
som har hänt idag : jag köpte en spindel på utställningen. En liten
Ellisboll som utrustats med åtta små skinnflärpar. Jag anade att Ellis
skulle gilla den. Så jag köpte den. Formellt som presang till min
försummade son. Ellis ÄLSKADE den. Den har nu bara sex ben kvar och
Ellis lär ha träningsvärk i morgon. Esther också. För jag köpte nya
glitterbollar åt henne. Och dem använde vi, ganska länge.
torsdag 10 december 2009
Ovisshet och billboards
Hrm... Om två dagar skulle jag ha velat sätta upp en neonskylt med
extra blinkande lampor om att Pester väntar kull... Ambitionen ÄR att
framställa ett litet ark med en bild på Pester och en bild på Melker
och kungöra deras kommande familjebildning - och då menar jag inte att
de satt upp sig gemensamt i adoptionskö i Kina. Men Esthers tuttar är
besvikande bleka. Hon äter som en häst. Hon beter sig mae mae
markligt, men det gör å andra sidan jag också då och då. ANTINGEN är
hon på tjocken. ELLER så är hon skendräktig. ELLER non of the above...
Äsch. Jag får väl skriva en liten lapp: "Gå till bur si och så. Där
sitter Melker. Mer vet jag inte och vågar inte heller sia om". Undrar
om det är ett säljande budskap...
extra blinkande lampor om att Pester väntar kull... Ambitionen ÄR att
framställa ett litet ark med en bild på Pester och en bild på Melker
och kungöra deras kommande familjebildning - och då menar jag inte att
de satt upp sig gemensamt i adoptionskö i Kina. Men Esthers tuttar är
besvikande bleka. Hon äter som en häst. Hon beter sig mae mae
markligt, men det gör å andra sidan jag också då och då. ANTINGEN är
hon på tjocken. ELLER så är hon skendräktig. ELLER non of the above...
Äsch. Jag får väl skriva en liten lapp: "Gå till bur si och så. Där
sitter Melker. Mer vet jag inte och vågar inte heller sia om". Undrar
om det är ett säljande budskap...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)