Esther är cranky. Hon låter mig inte lägga henne upp och ner så jag får beundra hennes rosa tuttar.
Hon äter som en häst - mer än vanligt. Jag försöker tala om för henne, av egen erfarenhet, att hon faktiskt inte BEHÖVER äta för två (eller sex eller hur många som med lite tur nu finns där inne) men hon tittar surt på mig.
I övrigt vill hon helst umgås med barnafadern. Stackars, stackars henne. Hon vet inte att han alldeles snart skall åka hem. Det är tråkigt. Minst sagt. Ty han är så go och mysig och rolig och... lite av en favorit hos mig också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar