... Nu skall jag vänta i cirkus två veckor, sedan får jag se!
Esther började löpa helt apropå efter att ha vägrat i vad som kändes som evigheter.
Turen var på min sida och det fanns en liten herre, eller liten och liten, det fanns en herre, som var villig och disponibel och nu har de kurrikurrat från den 1 till den 5 maj, konstant, och Esther har slutat löpa.
En fantastisk man!
Nu kommer det perversa - han är Zorros far. Zorro, som i den som aldrig fick glädjen att bli far...
Han har ett temprament att dööö för, liksom sin son. Otroligt trevlig katt! Sällskaplig, rolig och burmig. Fast inte burmig på ett Ellisvis, utan burmig på ett Esthervis. Han har en fantastisk färg och jättefina öron. Maffig är han.
Med tanke på förra gångens katastrof och med tanke på att jag faktiskt aldrig SÅG dem lyckas i sin kärleksakt, ej heller hörde något distinkt vrål från deras love nest så vågar jag inte riktigt hoppas. Men om två veckor - DÅ kommer jag antingen dansa indiandans ELLER ligga som en blöt filt över köksbordet och räkna mina synder. Nu skall jag bara vara en god värdinna till hr Lancelot fram tills att han får åka hem på lördag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar