måndag 21 juni 2010

Diet II

Det var en stressig och jobbig dag på jobbet, men jag kom i alla fall ihåg att ringa till veterinären för att få mer kortison till Pellis. Det hade ju tagit helt slut. På telefon så enades vi om att gå upp i dos, dessutom, så nu skall jag få nöjet att misslyckas med att ge honom kortisonet en gång per dag. Jag hoppas att det kommer att gå bättre så småningom... Ashpach - du har hört gnället förut....

Hur som helst, jag var stressad som vanligt när jag småsprang in på kliniken med andan i halsen och afasin hängande över mig som ett moln.
"Hej" pustade jag. "Jag skulle hämta ett gevär" sade jag. Och hörde att - neeeej - det där blev nog lite fel.
"Ett RECEPT" förtydligade jag mig med. Tjejen i kassan skrattade och sade att även hon hade en sådan dag.

Var någonstans i lillhjärnan sitter sambandet mellan "recept" och "gevär"? Freud hade fått jobba många timmar med mig...

När jag ändå var där så skulle jag hämta även Esthers GM-test in writing. Det har liksom inte behövts innan, men nu ville Bellys matte/husse ha det för Finland har gjort testet obligatoriskt. Helt ärligt tycker jag att det är en mycket god idé, jag menar, det är inte så himla dyrt, och det är ett enkelt test. Det känns som att OM det går att säkert testa och det därmed går att utesluta allvarliga avelsdefekter så är det värt det, nu och i framtiden. Tänk om vi hade haft ett för hypokalemi också! Så bra det hade varit!

Jag stod där och tjejen i kassan och det frågades hur det var med Pellis hälta och jag sade att den var såååå mycket bättre, läs borta, och jag kom på att det kanske var en god idé att när jag ändå var där pröva något annat foder än det jag har för hans stela leder. Så jag plockade på mig en påse Hills J/D.

Jag betalade 350 kronor och skulle just rusa ut när tjejen i kassan kom på att hon glömt ta betalt för receptet. Jag stoppade kortet i kortläsaren igen. Därefter tog jag kattmaten under armen och skulle rusa ut. Tjejen i kassan påminde mig om att kortet är bra att ha.

Jag tog kortet och tog kattmaten under armen och rusade ut. Halvvägs till bilen kom jag på att jag glömt såväl recept som intyg hos veterinären och fick rusa tillbaks igen.

Nu har jag i alla fall hämtat ut massa nytt kortison (hurra hurra... Diskuterade överviktiga katter på kortison med apotekstanten, hon sade att det sällan lämnades ut kortison till katter men ofta till hundar... Och så frågade hon lite om biverkningar och lite ditt och datt om astma och jag fick åter den där gnagande obehagskänslan i magen... Gör jag rätt?), skaffat intyg till Belly och givit katterna en mat som alla tre älskar. Vilket ju kanske inte är helt önskat, då jag hade föredragit att Estherpester åt lite mer dietfoder och lite mindre ostbågar...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar