Jag ser klarare nu än vad jag gjorde klockan fem i morse. Det är inte alls Berlioz. Det var Beatrix som låg på min axel.
Jag är sömndrucken fortfarande. Eftersom det är jag som skall vara hemma med magsjukspojken idag så hade jag teoretiskt en sovmorgon.
TACK, bibliotekskullen för att ni lärde mig komma närmare Luther.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar