Den unge som i särklass visar mest muskler i fråga om att få rätt spene är lilla fyran. Han har käkat oupphörligen sedan han satte igång.
Alla fyra verkar må bra och klättrar och kryper då de inte äter (95% av tiden) och sover (4,5%) av tiden. Alla fyra väger ca 100 gram (ettan strax över nittio, tvåan strax under 110, de andra två exakt 100).
Emma och Ellis är måttligt imponerade. Ellis visar i alla fall någon form av artig nyfikenhet, Emma går till Esthers låda lite då och då och tittar till. Mycket kort. Hon slänger ett getöga in i lådan och fnyser lite och går därifrån.
I natt när jag skulle gå och lägga mig så hade en av ungarna just bestämt sig för att försvinna ner emellan min och makens säng. Esther ropade på mig. Jag tog upp ungen och lade den till Esther. Jag gick och borstade tänderna. När jag kom tillbaks var samma unge på väg ner mellan madrasserna igen. Jag lade ner det lilla krypet i bolådan och lade även ner de andra tre. Esther tittade på mig med vad jag tolkar som tacksamhet. Hon fick emellertid pallra sig ner i lådan för egen maskin. (Ok... Jag hjälpte henne ner på golvet. Hon är ju nyförlöst!)
Den ömma modern vet vilken respekt hon kan avkräva av sin omgivning nu när hon blivit flerbarnsmor. Hon piper när hon vill ha matskålen påfylld (och det är ofta) och blir tämligen sur om hon inte serveras med skålen två centimeter från nosen. Jag blev lite orolig för det där igår och ställde skålen utanför lådan. Hon blängde surt, gick ur lådan, tittade på maten och gick in i lådan igen. Och skrek om att få mat. Eftersom hälsotestet var just att få henne ur lådan återgick jag till hennes vilja.
Hon är en god mor, Esther. Tvättar rumpor och tar hand om. När jag sliter ungarna ur hennes ömma vård (det sker inte ofta) tar hon det med jämnmod. Men hon tittar strängt på mig.
Just nu står hon och äter. Det ser ganska kul ut för två av ungarna hänger och diar samtidigt... (Needless to say så är lilla fyran en av dem...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar