
Jag hade inga planer på att Belly skulle få något ovanligt eller särskilt gott de sista dagarna hemma hos oss. Det hade ju inte varit så vist att pajja hans lilla magge när han skall flyga...
Men i förrgår så råkade han få lite kyckling. Det blev bara så. Och han blev ju lycklig....
Igår satt vi och tittade på tv när jag hörde något misstänkt i köket. Jag gick dit....

Han slukade den. Men en frenesi och en lycka och en energi som sällan skådats. Jag skrattade och fotad om vartannat. Jag visste att det kanske inte var så KLOKT, men vaddå... Om lille Belly nu hittat en korv så vem är väl jag att ta den ifrån honom?

Mums, tyckte Belly. Och gick ut på ytterligare jakt.
Min son har en tand för yoghurt. Inte vilken yoghurt som helst, nej, Valio (finskt märke, NB) Vaniljyoughurt med jordgubb. Min son får alltid en mugg med dylik yoghurt när han går och lägger sig. Muggen stod kvar på bordet. Det upptäckte Berlioz.
Mums, tyckte Berlioz om jordgubbsyoughurt.


Lite senare på kvällen snodde mr Ioz såväl en klo havskräfta som en räka av mig. Mig veterligen finns det INGA finska referenser på räkor och kräftor.
Så.
Jag som har varit så försiktig... På Berlioz sista kväll så lyckades han med TRE matsnatterier. Mig veterligen har han dessförinnan inte lyckats med någon...
Tack och lov var lådan hyfsat ok i morse....
Jag tröstar mig med att han förmodligen bara försökte finna några integrationsstrategier med den finska tallriken och den finska yoggin. Och behålla sina västsvenska traditioner på samma gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar