söndag 28 februari 2010

Felplanering

Idag skulle sonen och maken gå och bada. Detta innebar att jag skulle få husera fritt i hemmet under många långa timmar, med avbrott för finbesök.

Så jag bestämde mig för att här skulle det städas, och så skulle det tvättas också. Tina skulle inte komma förrän klockan två, och då skulle maken vara hemma sedan länge och kunna hämta den sista tvätten tänkte jag.

Eller HUR tänkte jag där????

När Tina väl kom på av mig avtalad tid, nota bene, så möttes hon av en kraftigt stressad och svettig Anna som förmodligen såg ut som ett neddekat troll. Visserligen var kattungarnas och mitt rum noga städat, men i övrigt så hade det bara hunnits med att nödtorftigast dammsuga i hallen... Och tvätten var nere i källaren, maken och sonen förlupna och hej vad det kom...

Hur som helst, jag har storstädat mitt rum. Det känns bra. Eller skall jag säga "kändes"? För när jag skulle hämta kattungarna en timme efter att allt var klart och luktade golvtvättmedel och var så prydligt och fint (om man bortser från att sängen ju inte var bäddad eftersom lakanen låg nere i tvättstugan, och om man bortser från att fönsterbrädan är belamrad med nattsurvivalkittet som jag behöver i min inlåsthet och om man bortser från kattungerelatarade pryttlar som står staplade på tvättkorgen - som förvisso är tom - så var det prydligt och fint. Och framför allt RENT.) så möttes jag av ett golv belamrat med kattsand och sågspån. Det VAR fint. Det VAR det. Ok för att det saknas vittnen... Men det VAR fint!

Nu är i alla fall den våta tvätten, som inte hann torka i torkrummet/tumlaren upphängd. Den enda smutstvätten som finns kvar i hushållet är en ynka liten strumpa som jag hittade i mitt rum efter att jag slängt in allt annat i tvättstugan. Och Emma har fått hjälpa till att bädda sängar.

Emma ÄLSKAR att bädda sängar! Hon blir som tokig när man slänger ut ett underlakan. Det är bland det roligaste som finns tydligen. Detta innebär att det tar ganska lång tid att bädda sängar här hemma, för det är roligt när Emma har roligt.

Först står man alltså och kastar underlakanet över sängen och försöker träffa Emma. Sedan skall Emma ta sig ut. Därefter upprepas proceduren tills man själv tröttnar. Därefter skall man fylla påslakanet med täcke. Och lite Emma också. Därefter skall man kasta örngottet över Emma och så skall hon springa örngottstäckt tills hon lyckas befria sig själv. Denna procedur upprepas fram tills att man tröttnar.

Ikväll skall jag försöka dammsuga resten av lägenheten och våttorka golven. Vi får väl se om jag orkar. Och om jag tillåts av katter och söner....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar